Förlåt för att jag är så arg. För att jag är nere, sur och deprimerad. För varje ord som kommer ut vill bara tårarna följa med, jag kan inte föklara det bara är så. Men jag hatar när man bestämt något sen så sviker man..  det är det värsta som finns. Jag hatar att bli dissad, men ajaa... orkar fan inte bry mig. Sen till dig som säger massa saker till mig om.. ja du vet.  Jag säger bara fyfan, du fattar inte hur mycket jag tar åt mig av allt du sitter & skriver, jag blir så jävulskt jävla ledsen. Tack....